I den här uppsatsen beskrivs en ansats till att med hjälp av Statistiska metoder förutse utfallet i förmögenhetsra?ttsliga dispositiva tvistemål. Logistiska- och multilogistiska regressionsmodeller skattades på data för 13299 tvistemål från 5 tingsrätter och användes  till att förutse utfallet för 1522 tvistemål från 3 andra tingsrätter.  Modellerna presterade bättre än slumpen vilket ger stöd för slutsatsen att man kan använda Statistiska metoder för att förutse utfallet i denna typ av tvistemål..

Arbetet har utforskat möjligheten och precisionen av BRP-prediktion för tre Statistiska metoder; linjär regression, regressionsträd och modellträd. För modellutvärdering har testfelsskattning erhållen genom korsvalidering och en jämförelse mot Statistiska Centralbyråns (SCB) prognos av BRP används. Resultatet visar att regressionsträd inte lämpar sig för BRP-prediktion, medan de andra två lyckas med rimlig felmarginal. Procentuell avvikelse för metoden som ligger närmast SCB:s prognos har 0,3 i genomsnitt och standardavvikelse 3,0..

Arbetet har utforskat möjligheten och precisionen av BRP-prediktion för tre Statistiska metoder; linjär regression, regressionsträd och modellträd. För modellutvärdering har testfelsskattning erhållen genom korsvalidering och en jämförelse mot Statistiska Centralbyråns (SCB) prognos av BRP används. Resultatet visar att regressionsträd inte lämpar sig för BRP-prediktion, medan de andra två lyckas med rimlig felmarginal. Procentuell avvikelse för metoden som ligger närmast SCB:s prognos har 0,3 i genomsnitt och standardavvikelse 3,0..

SammanfattningOfta rapporterar medier om underliga samband som upptäckts i olika studier ochundersökningar. Man hänvisar då till Statistiska metoder och säger att ett signifikantsamband påvisats. Dessvärre är dessa samband inte alltid att lita på även om studienär genomförd med goda Statistiska metoder, speciellt om det finns osäkerhet i data.Mätfel påverkar resultaten av de metoder som används, vilket kan leda till att ett signifikantsamband mellan en utfallsvariabel och en icke-orsakande variabel påvisas, trotsatt hänsyn tagits till de sanna orsakande faktorerna. I rapporten studeras detta fenomendjupare inom regressionsanalys med hjälp av simuleringar. I regressionsmodellerbeskrivs en utfallsvariabel som en funktion av ett antal förklarande variabler.

I den här uppsatsen beskrivs en ansats till att med hjälp av Statistiska metoder förutse utfallet i förmögenhetsra?ttsliga dispositiva tvistemål. Logistiska- och multilogistiska regressionsmodeller skattades på data för 13299 tvistemål från 5 tingsrätter och användes  till att förutse utfallet för 1522 tvistemål från 3 andra tingsrätter.  Modellerna presterade bättre än slumpen vilket ger stöd för slutsatsen att man kan använda Statistiska metoder för att förutse utfallet i denna typ av tvistemål..

Penningtvätt i Sverige är sedan tidigare föga utforskat. I denna studie är syftet att undersöka penningtvätt i Sverige vad det gäller brottsstrukturen, gärningspersoner samt statistiska samband för dessa. Studien är ett uppdrag utfärdat av Länskriminalpolisen i Skåne. Materialet har bestått av straffrättsliga domslut hämtade ifrån Blendow Lexnovas rättsfallsdatabas. Utifrån domsluten kodades variabler vilka matades in i SPSS där statistiska analyser genomfördes.

Syftet med denna studie var att utvärdera CI-terapi för strokedrabbade. Metoden som användes var att analysera redan insamlad data från journaler. Bedömningsinstrumenten som användes i studien var självskattningsinstrumentet UE/MAL, handfunktionstestet GAT samt den klientcentrerade intervjun COPM. Undersökningsgruppen bestod av 23 personer. Data behandlades med Statistiska metoder..

I denna uppsats utvärderar författarna den metod Statistiska Centralbyrån använder sig av vid befolkningsframskrivningar. Metoden fungerar relativt bra vid prognoser över totalbefolkningen, men det visade sig att det blev problem med prognosen av individer i mycket unga och mycket äldre åldrar..

Med hjälp av en stor mängd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen väl beskriver vinden, bådeårs- och månadsvis. Vidare används variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för närliggandepunkter ärWhittle. Dessutom skattas medelvärdesfunktioner för vindens tidsserier.

I denna uppsats behandlas recipientkontrollen i kustområden och hur den skulle kunna utvecklas. SMHI är en av de aktörer som i egenskap av konsult bidrar med sin kompetens genom att utföra provtagningar och datapresentation för kunders räkning längs de svenska kusterna. Syftet med studien är att utreda om kunderna upplever och uttrycker ett behov att få hjälp med att tolka information från recipientkontrollen. För att utreda vad kundernas behov och önskemål är gjordes en enkätundersökning, vilken gick ut till samtliga medlemmar av Kalmar Kustvattenkommitté, västra Hanöbuktens vattenvårdsförbund, Öresunds vattenvårdsförbund, Blekingekustens vattenvårdsförbund samt Bohuskustens vattenvårdsförbund. Med utgångspunkt från avnämares behov kommer jag att undersöka möjligheterna att förbättra informationsförmedlingen med hjälp av statistiska analysmetoder och SMHI:s eget modellverktyget Kustzon 2.1.

Uppsatsens syfte var att utvärdera ett nyutvecklat formulär, BiS. Formuläret används av Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs för att utvärdera behandlingseffekt efter operation av patienter med ryggbesvär.Formuläret har utvärderats med avseende på validitet och reliabilitet med hjälp av statistiska mått för ordningskonsistens och enighet.Utifrån den statistiska bearbetningen samt saklogiska resonemang har vi dragit slutsatsen att formuläret har hög validitet och reliabilitet..

Traditionellt sätt har det varit svårt för forskare att dokumentera förekomsten ochomfattningen av manipulering av redovisningsmått. Big Bath Accounting är ett fenomen sominnebär att tveksamma redovisningsmetoder tillämpas i syfte att förvränga företagets verkligasituation, vilket ofta sker i samband med VD-byte och när företag redovisar ett för periodennegativt resultat. Intresset för ämnesvalet väcktes utifrån en tidigare studie om Big BathAccounting, som påvisade statistiska samband mellan nedskrivning av goodwill vid VD-byterespektive negativt resultat. I denna studie är syftet att utreda om statistiska sambandföreligger mellan företagets avsättningar vid VD-byte och negativt resultat enligt teorin BigBath Accounting. I studien undersöks inte alla avsättningar, utan endastomstruktureringsutgifter och övriga avsättningar, då de är svåra att kontrollera och utrymmekan finnas för kreativ tolkning.

Föreliggande uppsats har som främsta syfte att skapa en prognosmodell för bruttoregionalprodukten (BRP) för Sveriges 21 län. Behovet av en prognosmodell motiveras av att Statistiska centralbyrån (SCB) i dagsläget redovisar de definitiva siffrorna av BRP med två års fördröjning. Det kan därmed finnas ett intresse hos regionala beslutsfattare att få en uppfattning om hur BRP utvecklats under de två senaste åren. Metoden som används är bayesian model averaging (BMA), vilken kommer att utvärderas samt jämföras med två andra metoder: En multipel linjär modell som skattas med minsta kvadratmetoden där variabelselektion utförs med best subset selection (BSS). Den andra metoden är en tidsseriemodell och kallas här för en longitudinell modell (LM).

Wind is used as an energy source all over the world. To be able to use this effectively, there is a need for as good forecasts and forecast models as possible. One of these models is Coupled Ocean/Atmosphere Mesoscale Prediction System (COAMPS®) that is used to calculate short time forecasts. This model is used here to calculate wind speeds at two different areas in Västra Götaland, Bengtsfors and Vänersborg. There are also wind measurements with SODAR stations for these areas.

Boendesegregation är ett tillstånd på bostadsmarknaden som innebär att grupper av hushåll med olika egenskaper bor geografiskt åtskilda från varandra, vanligen i olika bostadsområden med olika fysisk och social status. Syftet med uppsatsen är att undersöka om boendesegregation finns i Luleå samt ta reda på vad boendesegregation kan få för konsekvenser i en medelstor stad som Luleå. Studien har avgränsats till att omfatta de 17 bostadsområden som kopplas till tätorten i Luleå kommun. Den empiriska analysen har delats upp i två dimensioner: indikatorer på boendesegregation har eftersökts, demografiskt, socioekonomiskt och etniskt. Vidare handlar den andra dimensionen om de diskurser som framkommit vid intervjuerna, det vill säga de begrepp och termer varigenom de olika bostadsområdena och dess befolkningar har beskrivits.